Samling och registrering vid Stockholms centralstation

Transport

Från brandstation till skola: Midsommarkransens grundskola

En gammal brandstation från 1940-talet har nu förvandlats till en helt ny skola i Stockholm. De gamla byggnaderna har restaurerats varsamt och man har uppfört nya byggnader som bildar ramen för skolans elever. Brandstationens vagnhall samt entré- och administrationsbyggnader har bevarats och integrerats i den nya skolan som tillsammans med den nybyggda tillbyggnaden på fem våningar utgör skolan. På så sätt tog konstruktionen inte för mycket plats och därför kunde man bevara så mycket som möjligt av den omgivande naturen. I projektet fokuserade man på att bevara den ursprungliga arkitekturen och föra samman kulturmärkta byggnader med samtida konstruktion som kombinerar estetik och funktionalitet.

Rundtur med Pontus Eriksson, arkitekt, Tengbom och Ann Marie Taylor, rektor, Midsommarkransen

Transport

Steningehöjdens skola

Steningehöjden skola ligger i i Sigtuna kommun, ett nytt område där detaljplanen hänvisar till trädgårdsstadens utformnings kvalitéer. I området har TOLARK tidigare ritat en förskola och högstadieskolan är placerad i ett kluster med låg och mellanstadieskola samt idrottshall. Byggrätten är maximerad på höjden i 4-vånings volymen. Det möjliggör 3 hemvister på varandra plan och gör att byggnaden ansluter till närliggande 4 våningsbyggnader. Skolbyggnaden med dess röda pusts kontrasterar mot de bevarade tallarna. Placeringen på höjden i det vackra landskapet gör att naturen upplevs nära. Fasaderna är putsade och kulören ansluter till närliggande byggnader. Aluminiumklädda träfönster, akustikväggar av träribbor och golv av granitkeramik bidrar till att hög kvalité uppnås.

Rundtur med Liselotte Olsson Westlund, arkitekt, partner och grundare, Tolark och Helena Eriksson, rektor, Steningehöjdens skola

Transport till lunch

Lunch

Transport

Lillholmsskolan: när naturen ingår i skolan

Lillholmsskolan ligger lite utanför Stockholm och ställdes inför en stor om- och tillbyggnadsprocess för att utöka skolans kapacitet från 550 till 990 elever. Där har nu skapats plats för särskild skolverksamhet och förberedelseklasser för nyanlända elever. Skolan var ursprungligen uppdelad i sex mindre byggnader och projektet fokuserade på att samla byggnaderna och förena dem till en sammanhängande skola för att skapa lugn och trygghet bland eleverna och deras inlärning. Skolans värdegrund om inkludering och jämställdhet var en central fokuspunkt vid utformningen av de nya byggnaderna. Där har klassrummen valts ut i riktning mot naturen för att uppnå lugn och säkra elevernas inlärning, medan de aktiva klassrummen vetter mot skolgården och öppna fasader. Målet med ombyggnationen har varit att skapa en attraktiv skola som ska vara förstahandsvalet för områdets invånare.

Rundtur med Jonna Isacson, arkitekt, Cedervall Arkitekter och Lina Harrysson, rektor, Lillholmsskolan

Transport

Falkbergsskolan: från bio till modern skola
– Nominerad till Årets skolbyggnad 2022

Ungdomsskolan i Tullinge byggdes ursprungligen 1958. Skolan har byggts på en sluttning och i flera olika plan som med tiden lett till slitage och behov av förnyelse samt införandet av en modern pedagogisk miljö. Därför har skolan stått inför en genomgripande omvandling med rivning av de ursprungliga byggnaderna och etableringen av en helt ny skola. Det enda som bevarats är den gamla matsalen och auditoriet som renoverats och ingår i den nya byggnaden. Under projektet har det arbetats med en aktivitetsbaserad lärostil med utrymme för delade klassrum och gemensamma lokaler. Projektet fokuserade på robusta, hållbara material med lågt underhåll. Innerväggarna har klätts med ljuddämpande träpaneler. Skolan har indelats i färgteman som inspirerats av filmens värld för att påminna om och skydda Tullinges första biograf som ursprungligen byggdes i det som nu är skolans aula.

Rundtur med Liselotte Olsson Westlund, arkitekt, partner och grundare, Tolark och Anna-Lena Bergman, rektor, Falkbergsskolan

Transport tillbaka till Stockholm centralstation

Körtiden är beroende av trafiken. kom ihåg att räkna med 20 minuter extra.

Vi förbehåller oss rätten att göra ändringar.

Frukost och incheckning

Välkommen till konferensen

Nohrcon och dagens moderator

Generation Z: Vilka är vi, vad drömmer vi om och hur nås vi?
– Vad tänker eleverna själva?

Om eleverna fick välja helt själva, hur skulle deras drömskola se ut? Vilka moment är viktigast att ha med och vilka barriärer upplever eleverna att skolans fysiska ramar sätter för dem? Är traditionella klassrum fortfarande bra eller föredrar eleverna en annan typ av inredning – i så fall av vilket slag? Hur får man egentligen reda på vad eleverna tycker och hur kan de inkluderas i arbetet med utveckla framtidens skola?

Edvin Johansson, tidigare ordförande, ungdomsfullmäktige i Sveriges Elevråd och Power to the Youth

Innovativa läromiljöer och framgångsrik användarinvolvering

Hur designar man innovativa läromiljöer som främjar inlärning, kreativitet och välmående bland elever? Framtidens skolor får i större utsträckning flexibla utrymmen som stödjer olika undervisningsmetoder och skapar möjligheter till samverkan mellan eleverna. Genom konkreta exempel får du lära dig hur användarinvolvering kan leda till framgångsrika skolor som skapar mervärde för både elever och lärare. Du får höra om hur du integrerar ny teknik och anpassar dig till nya undervisningsmetoder och kan se till att användarnas behov och önskemål blir hörda under design- och implementeringsfasen.

Jan Grannas, universitetslektor och docent & Anneli Frelin, professor i didaktik, Högskolan i Gävle

Fika

Hur skapar vi trygga skolmiljöer för alla barn?

Genom metoden trygghetsvandringar kan man tillsammans med elever identifiera otrygga platser i skolan och samtidigt få tips på enkla och konkreta lösningar för en ökad trygghet i skolan. Mot bakgrund av att elever med funktionsnedsättning upplever mer otrygghet i skolan jämfört med andra så genomför man trygghetsvandringar med dessa elever. Genom att identifiera platser som är kritiska för elever med funktionsnedsättning ökar möjligheterna för en tryggare skola åt alla elever. Utifrån resultaten av trygghetsvandringarna har MFD tagit fram en rapport och ett metodstöd som bland annat riktar sig till dem som utformar skolmiljöer.

Brita Törnell, utredare, Myndigheten för delaktighet

Leka olika – bra utemiljöer för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ett av tio barn i Sverige utreds för NPF-diagnoser som autism, ADHD eller Tourettes syndrom. Barn med NPF är inte en homogen målgrupp. Tvärtom krävs en varierad miljö för att kunna möta differentierade behov av intryck, motoriska utmaningar och social samvaro. För barn med neuropsykiska funktionsnedsättningar som kan ha svårt att upprätthålla uppmärksamhet, hantera sinnesintryck och reglera sina känslor så kan en bra utemiljö vara avgörande för deras trivsel och inlärning. De gestaltningsprinciper som generellt gäller för lek gäller även ofta, men inte alltid, för barn inom NPF-spektret. Presentationen presenterar ett antal gestaltningsprinciper på hur man kan utforma en NPF-inkluderande utomhusmiljö som främjar social interaktion, motorisk träning och kreativitet.

Jenny Hansen, landskapsarkitekt på Ekologigruppen och medförfattare till rapporten Leka olika

Lunch

Design av storkök och matsal – do’s and don’ts

När man planerar storkök och matsalar i skolor finns det många saker att ta hänsyn till. Köket ska optimera personalens arbetsflöde och effektivitet för att maten ska kunna serveras så snabbt som möjligt. Samtidigt ska köket utformas ergonomiskt korrekt och med bra belysning och plats för förvaring av utrustning och köksredskap. Självklart ska hygienstandarden vara hög och uppfylla en rad stränga krav och köket ska dessutom ha låg driftsekonomi. Matsalen ska vara både praktisk, uppmuntra till social interaktion och främja en hälsosam och trevlig upplevelse för eleverna. Hur säkerställer du att du tar hänsyn till alla aspekter i din planering av storkök? Vilka fallgropar bör du undvika att hamna i?

Talare utannonseras inom kort

Ljus, rum och färg för stora och små

Ljuset i våra byggda miljöer har en enormt stor påverkan på oss människor. Utöver det direkta seendet påverkar ljuset vår vakenhet, sömn, aptit, produktivitet, kreativitet och inte minst vårt mående. Belysning begränsas tyvärr ofta till att enbart vara någonting som tar bort mörkret men i de miljöer där belysningen hanterats utifrån ljusets verkliga förutsättningar kan vi se dramatiska förbättringar på alla plan. Denna presentation ger handfasta tips och exempel på hur man bör tänka när man ljussätter skolmiljöer och hur det bättre alternativet inte enbart kan spara en massa energi utan i slutändan även utgör en billigare lösning.

Jim Collin, partner och ansvarig för arkitektonisk belysning, Annell Ljus + Form

Fika

Internet of Things i skolan

Intelligenta sensorer och enheter kan samla in data och ge feedback som kan användas för att förbereda undervisningen, studiemiljön och administrationen av skolan. Eftersom IoT-enheterna kan samla in och dela stora mängder data, är det avgörande att ta hänsyn till säkerhet och dataskydd när man utformar skolor med Internet och Things integrerat. Dessutom ska användarvänligheten vara på topp, så att enheterna är lätta att använda för lärare, elever och driftpersonal. Hur kan Internet of Things göra skolan mer effektiv och öka elevernas engagemang och lärande? Kan IoT-enheterna integreras på ett säkert och hållbart sätt i skolans design? Hur används Internet of Things i skolor idag och vilka framtidsperspektiv finns det i det?

Jan Hylén, analytiker, utredare och konsult, äger av Educations Analytics

Bobergsskolan: Från gammalt gasverk till modern skola
– Vinnaren av Årets skolbyggnad 2020 – hur går det idag?

I hjärtat av Ferdinand Bobergs unika gasverk i Hjorthagen, Stockholm, har en skola för 900 elever passats in och inordnats i den gamla industrimiljön. Skolan består av både nybyggnation och originalbyggnad. Bobergsskolan är resultatet av många och olika samarbeten som sammanflätat viktiga och ibland motstridiga intressen och behov till en fungerande helhet. Konflikter mellan antikvariska värden, pedagogiska behov, tekniska krav och det fysiskt möjliga har jämkats samman till överraskande och innovativa lösningar. Skolan vann Nohrcons pris för årets skolbyggnad 2020. Hur upplever elever och lärare den nya miljön nu några år efter att den tagits i bruk? Har det varit svårt att ge sig ut på förändringsresan som skolans användare varit på? Vilka utmaningar stötte projektgruppen på under processen och hur löstes de?

Nina Jonsson, rektor på Bobergsskolan och Caroline Olsson, indretningsarkitekt, Arkitektur AB

Avslutning och tack för idag

Rätten till ändringar förbehålls.