Det största lagstiftningsprojektet i Sveriges moderna historia i hamn – den 1 januari 2017 trädde de nya upphandlingslagarna i kraft, vilka blir de praktiska konsekvenserna för framtidens upphandlingar?
Det var vid riksdagsdebatten den 30 november 2016 som upphandlingsministern Ardalan Shekarabi kallade det nya upphandlingsrättsliga lagpaketet för det största lagstiftningsprojektet i Sveriges moderna historia. Sammanlagt 1 000 paragrafer uppdelade på tre lagar ville upphandlingsministern få igenom. Nu blev det inte riktigt så. Riksdagsmajoriteten följde Alliansens förslag och röstade ned fyra av de föreslagna paragraferna. De praktiska konsekvenserna av detta blir att det inte blev obligatoriskt för upphandlande myndigheter att i vissa fall börja ställa krav på så kallade särskilda arbetsrättsliga villkor för att motverka lönedumpning, t.ex. genom att ställa upp krav på minimilöner med utgångspunkt i tillämpliga kollektivavtal. I praktiken behöver detta dock inte betyda så mycket för de upphandlande myndigheterna som självmant önskar ställa sådana särskilda arbetsrättsliga krav, eftersom detta att även fortsättningsvis kommer att vara lika tillåtet som innan de nya upphandlingslagarna trädde i kraft den 1 januari 2017.
Vad gäller de 996 paragraferna i proposition 2015/16 Nytt regelverk om upphandling som Riksdagen nu har klubbat igenom är dessa uppdelade på tre olika lagar: en ny lag om offentlig upphandling, en ny lag om upphandling inom försörjningssektorerna samt för första gången även en helt nyskapad lag om upphandling av koncessioner.
Med de nya upphandlingslagarna implementerar Sverige EU:s upphandlingsdirektiv från 2014 som ersätter de gamla upphandlingsdirektiven från 2004, det rör sig alltså om den största förändringen av EU:s upphandlingsrätt på ett decennium. De nya direktiven skulle ha implementerats senast den 18 april 2016. Det innebär att Sverige faktiskt implementerade direktiven drygt åtta månader för sent när de nya upphandlingslagarna väl trädde i kraft den 1 januari 2017.
Ett av de nya upphandlingsdirektivens syfte är att främja sociala hänsyn vid offentlig upphandling, ett annat är att underlätta för små- och medelstora företag att delta i offentlig upphandling, t.ex. genom att uppmuntra upphandlande myndigheter till att dela upp kontrakt i mindre delar och ge större tyngd åt kvalitet istället för att enbart premiera lägsta pris. Detta är syften som jag faktiskt tror kommer att uppnås. Ett annat uttalat syfte med de nya upphandlingsdirektiven och på så vis även de nya upphandlingslagarna är att förenkla regelverket. Här tror jag däremot tyvärr att EU-lagstiftaren har misslyckats rejält. Om något, så har 2017 års upphandlingslagstiftning blivit än mer komplicerad jämfört med hur det har varit tidigare.
Detta är förstås något som Nohrcons nya certifieringskurs i offentlig upphandling 2017 tar sikte på. Kursen är både ny och beprövad på en och samma gång. Nohrcon är sedan många år tillbaka Nordens ledande arrangör av upphandlingsrättsliga certifieringsutbildningar i bl.a. Danmark och Norge och jag har själv lärt mig uppskatta det unika Nohrcon-konceptet genom att delta i Nohrcons norska certifieringskurs i offentlig upphandling i Oslo förra året. Precis som tidigare Nohrcon certifieringskurser i övriga länder kommer den svenska certifieringskursen bygga på ett praktiskt perspektiv på upphandlingsrätten. Detta uppnås genom att som lärare engagera hela 20 av Sveriges duktigaste upphandlingsrättsexperter från flera av Sveriges ledande advokatbyråer inom offentlig upphandling. Fokus ligger på hur man kan utnyttja juridiska kunskaper i arbetet med att uppnå den goda affären, både som upphandlare men även som bid manager eller upphandlingskonsult. Helt nytt är förstås att den svenska certifieringskursen är speciellt anpassat till de tre nya upphandlingslagen som trädde i kraft den 1 januari 2017. Kursen passar därför både den som är ny inom området och den som vill få en samlad uppdatering av sina befintliga upphandlingsrättsliga kunskaper med utgångspunkt i de nya upphandlingslagarna. Kursen erbjuder dig störst möjliga flexibilitet. Du kan välja vilka mellan att gå kursen i Stockholm eller Göteborg, alternativt kan du fritt blanda kursort mellan Stockholm och Göteborg. Du kan välja mellan att läsa hela kursen på 30 timmar i år och att börja med att läsa den första tredjedelen i form av en första tvådagarssammankomst (Upphandlingens första steg) och spara resten av kursen till kommande år. Eller så kan då välja att skräddarsy ditt helt egna utbildningsprogram genom att välja ut just det eller de halvdagarsblock som är mest relevanta för dig just nu – allt till mycket konkurrenskraftiga priser. Som ämnesansvarig kursledare för Nohrcons certifieringskurs i offentlig upphandling hoppas jag därför att vi möts i Stockholm eller Göteborg under våren 2017.
Som doktorand i offentlig upphandling ser jag förstås särskilt fram mot att få diskutera mitt eget forskningsområde – den helt nya konkurrensprincipen som införs med de nya upphandlingslagarna och som jag tror kommer att få mycket långtgående konsekvenser för framtidens upphandlingar, när vi rör oss allt mer från det traditionella procedurorienterade synsättet på offentlig upphandling till ett mera modernt resultatorienterat synsätt med fokus på den goda affären och value for money.
Jur.lic. Robert Moldén
Ämnesansvarig kursledare för Nohrcons certifieringskurs i offentlig upphandling 2017
Doktorand i upphandlingsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm
Lärare i offentlig upphandling vid University of Rome Tor Vergata
EU-advokat och Partner hos Front Advokater